Dopp i grytan

Jag har ju nu under ett par veckor länkat till den studenttidning som jag skriver för så fort mina artiklar kommit upp, men jag tänkte som så att jag nu istället lägger upp texten direkt här på bloggen. Givetvis efter att den har publicerats på tidningen. Vill ni läsa tidningens övriga artiklar istället för att bara nöja er med denna egotrippade språknörd så finns länken till studenttidningen till vänster på sidan pedagogiskt nog under rubriken Länkar.

Men här kommer min senaste artikel:

Dopp i grytan

Da’n före da’n före da’n före da’n… December har knappt börjat och det är ännu många dagar kvar till dopparedagen. I väntan på julafton kan du här göra en djupdykning i grytan och lära dig lite mer om den traditionella julrätten dopp i grytan.

Dopp i grytan är en traditionell inledning på julfirandet och för somliga är det julaftonens höjdpunkt. På facebook finns det 73 ivriga anhängare i gruppen Dopp i grytan som inte kan fira jul utan att få doppa åtminstone en liten brödskiva. Recepten är många men för den som inte är bekant med dopp i grytan kan rätten beskrivas såhär: när man har kokat julskinkan låter man spadet svalna och när spadet helt har kallnat avlägsnar man fettkakan som bildas ovanpå. Fettkakan kan också lämnas kvar; det hela beror på hur hög fetthalt man önskar. Därefter kokas spadet ihop till en buljong och örter så som salvia kan användas som smaksättare. Med buljongen redo är det bara att börja doppa och det man doppar är bröd, vanligtvis vörtbröd, som gärna ska vara minst en dag gammalt för bästa uppsugningsförmåga.

 

Dopp i grytan är en rätt som har gjort ett stort intryck på den svenska jultraditionen. Intrycket är så stort att vi kallar julaftonen för dopparedagen. Dopp i grytan är en rätt med många år på nacken. Att doppa bröd i vätska var vanligt i de forna tider då frysen inte var uppfunnen. Eftersom inte gemene man hade råd med färskt bröd varje dag eller möjlighet att förlänga brödets hållbarhet genom nedfrysning, doppades hårt och torrt bröd i vätska för att det skulle bli lättare att äta. Men att doppa på just julaftonen tros ha varit ett sätt att kringgå de medeltida fastebestämmelserna. Fastan varade ända till julaftonens kväll, men genom att doppa brödet i skinkspadet kunde man kringgå fastans köttförbud och ändå få smaken av kött. I Skåne är dopp i grytan historiskt sett också en måltid som åts i farten medan de sista julförberedelserna gjordes.

 

Nu har du förhoppningsvis lite mera kött på benen vad det gäller denna traditionella julrätt och kanske kan du blända dina nära och kära vid julbordet med dina kunskaper om dopp i grytan. Doppa lugnt!

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0