Rubrikformulering
Att formulera en rubrik är svårt. Rubriken ska intressera, skapa nyfikenhet, kanske roa, upplysa. En rubrik ska göra mycket och det gäller därför att tänka efter noggrannt när man präntar ner sina ord. Nyss stötte jag på ett utmärkt exempel på rubrik där författaren skulle ha låtit meningen gå ett varv till i hjärnan innan den skickas iväg till tryck.
Här görs pizzor du aldrig smakat förr
Åh, vilken lyxrestaurang som låter mig slippa gnaga på de rester som jag lämnade vid förra besöket. Kanske kan det vara så att man får beställa en helt ny, färsk, otuggad pizza. KANSKE.
(För övrigt är jag nu inne på min 29 timme av vakenhet. Jag överlevde med nöd och näppe förmiddagen. Men det var på håret. Läraren bestämde att vi i drygt 2 timmar skulle sitta i halvmörker och lyssna på hans malande genomgång av ett ljudredigeringsprogram. Jag kämpade tappert men mot slutet föll huvudet ner mot bröstet ett par gånger och vid lektionens slut ilade jag bort till Ica för införskaffande av socker.)
Ofrivillig nattuggla
Som jag skrev i början av veckan har jag denna vecka en mardrömsvecka och mitt försök till att göra och följa en to-do-list sket sig ordentligt. Min ambition att pressa mig lite över min orkesgräns tidigare i veckan och i helgen sket sig också. Så här sitter jag nu, redo att gå och hämta nattens andra balja med kaffe.
Jag skulle inte gnälla så mycket över en all-nighter om det inte vore för det faktum att jag har skola från 8 till 17 imorn. Tidigare gånger som jag varit vaken i ett helt dygn eller mer har jag kunnat stupa i säng, men denna gång ska jag alltså efter färdigställande av finaluppgift i grafisk design bege mig till skolan, lyssna uppmärksamt och sedan bege mig hem till mina föräldrar för en långhelg där. Det blir alltså till att vara uppe i över 1,5 dygn innan jag får vila ögonen.
Men i alla fall, min grafiska profil över mitt fiktiva företag Sockerbagaren är snart klar. Jag är på sidan 11 för tillfället, men det hela kommer nog att sluta på sidan 13 eller 14. Tur att profilen mest ska bestå av bilder! Men så kommer den ack så skojiga reflektionen som ska vara mellan 2 och 4 sidor lång.
Alla ni andra nattugglor, önska mig lycka till!
Artikel: Livet efter examensbeviset
I juni kommer många studenter att stå med ett examensbevis i handen och antingen återvänder man till kunskapsborgen till hösten för att gnugga geniknölarna lite till, eller så tar man sina första stapplande steg på arbetsmarknaden. Men att veta vad man ska göra efter att man har fått det åtråvärda examensbeviset är inte lätt.
I juni förra året stod jag med ett diplom i ena handen och ett champagneglas i den andra. Jag såg lycklig ut. Några dagar senare galopperade jag till Ica med en avi i högsta hugg för att hämta ut mitt examensbevis. Tre års slit och skoj på språkvetarprogrammet vid Uppsala universitet var över och officiellt är jag nu en språkvetare.
Men vad betyder det? Vad betyder det att jag har en kandidatexamen i bagaget och kallar mig språkvetare? Det betyder faktiskt ganska lite har jag upptäckt.
När jag läser en jobbannons tänker jag samma mantra som det lilla blå tåget hade: Jag tror jag kan, jag tror jag kan, jag tror jag kan! Och så skickar jag iväg min ansökan.
”Tack för att du sökte. Du skriver bra, men du har ingen journalistutbildning”. ”Många har sökt denna tjänst, därför sållar vi nu bort alla som inte möter alla kriterier vi söker”. ”Tyvärr saknar du arbetslivserfarenhet”. ”Du saknar vissa tekniska kunskaper”.
Jag nosade på arbetsmarknaden, doppade en tå för att känna på temperaturen. Det var kallt. Så jag kröp tillbaka in i min akademiska bubbla och till hösten satte jag mig åter i skolbänken, denna gång på en master i kultur- och mediegestaltning vid Campus Norrköping.
Om drygt ett år kommer jag förmodligen att stå med ännu ett examensbevis i handen. Men fram till dess sliter jag järnet och plockar in så många extrakurser jag bara kan för att pimpa mitt CV, och är det erfarenhet jag saknar, då ska jag tamejsjutton skaffa lite sådant också på något sätt. För i juni 2012, senast, vill jag stå med ett anställningskontrakt i min hand.
Jag tror jag kan, jag tror jag kan, jag tror jag kan!
Hell week!
En grafisk profil innebär att man specificerar ett företags färgskala, typsnitt, logotyper, när och hur de ska användas. Man ska göra som en stilmall eller en manual för företaget. Det innebär att jag ska göra deras visitkort, brevpapper, kuvert, webbplats. Visa hur profilen kan användas för uniformer, bärkassar, utrustning, bildekaler, annonser eller som jag har tänkt då: en muffinskartong/tårtkartong.
Varje grej måste följas av en beskrivning så att man ska kunna skicka iväg en beställning till tryckeriet och få den design på ex. visitkortet som jag har bestämt.
Eftersom denna grafiska profil är en skoluppgift ska den givetvis också kompletteras med en rapport på mellan 2 och 4 sidor där jag reflekterar över ALLA mina val och min process.
Jag hade haft gott om tid om det inte vore så att jag denna vecka har två heldagar i Norrköping. På tisdag går jag från 8 till 16 och på torsdag går jag från 8 till 17. Deadline är på torsdag vid 12. Men det är lugnt. Jag borde väl hinna göra en mastodontuppgift på 1,5 dagar?
Heja heja heja!
P2P Floral
Här kan ni se min lilla mobilannons! Ni får skratta och peka finger. Jag är mycket väl medveten om att den är lite cheesy, men vad gör man inte när man arbetar under enorm tidspress och när pluggdagarna startar kl 06.00. Anyway, den går på 3-sekundersintervall och jag hoppas att det är någorlunda lagom tempo :)
Dagens outfit: en hustrumisshandlare
"...he looked a lot better in a wifebeater..."
Tydligen är det så att ett vanligt linne, som man också kan kalla tanktop, kallas i riktigt informell engelska för wifebeater, hustrumisshandlare på svenska. Etymologin på detta skulle vara spännande att höra! Är det så att män som har linne också har en speciell benägenhet att slå sina fruar? I så fall ska min sambo ALDRIG få bära ett linne.
Artikel: Veckans snackis - ett hopkok
Jag kan inte, jag vägrar välja EN snackis. Denna vecka får ni läsare ett medley av snackisar, ett hopkok av snackisar, ett snackispotpurri.
Eliseriehockeyn har gått in i slutspelen – ÄNTLIGEN! säger vi som inte är lika bitna av sporten som vissa – och i Linköping surras det om hur det ska gå för LHC. På matchdagar håller supportrarna tummarna tills de bli blå och hoppas, hoppas, hoppas.
I fredags fick Ikanohuset celebert besök i form av årets melodifestivalvinnare, Eric Saade. Inte helt oväntat blev publiken alldeles till sig när ynglingen äntrade scenen. Corren sammanfattade Saades besök med en cheesy ordvits: ” Eric Saade visade vad det innebär att vara popular…”
På Norrköpings sportfront surras det både om hockeylaget Vita Hästen och fotbollslaget IFK. Jag ska inte gräva ner mig djupare i sporten, vi har andra skribenter på LiNoPressen som gör det så mycket bättre. Men kort och gott, det går bra för Norrköping!
Plötsligt hände det! En Norrköpingsbo skrapade i veckan hem 10 000kr i månaden i 20 år. Vi ignorerar det gröna monstret kallat Avund, låter bli att tänka tanken ”Det hade kunnat vara jag” och säger istället grattis till vinnaren.
I fredags knorrade samtliga östgötar över den snöbomb som släpptes från himlen. Vi hytte med näven åt SMHI, men insåg strax att snöexplosioner faktiskt hör till marsvädret. Vårskorna får vackert vänta någon vecka till, men snart är det dags.
Bild: www.ne.se
Årets bild 2011 har korats och vann gjorde Peter Wixströms bild (Aftonbladet) föreställande liket efter självmordsbombaren i Stockholm i december förra året. En stark bild och något som vi trodde aldrig skulle ske på Sveriges gator.
Sista snackisen blir den radioaktiva mjölken och spenaten i Fukushima. Karl Alfred är nog glad att han inte bor där, men ett barn eller två härifrån hoppas nog att spenaten ska bli oätlig här också. Dock har väl Japan nog med problem, radioaktiva livsmedel behöver inte läggas till listan.
Halshuggning? Nackskott? Klantskalle...
CRAP!
Fem timmars jobb och jag har inte printscreenat en enda liten gång. Mina lärare har dille på printscreens och det ska vara med i varje rapport för att enklare visa vår arbetsprocess.
Jag tänker ju inte trycka på Undo genom fem timmars arbete för att fejka fram printscreens och jag har inte arbetat i lager så att jag skulle kunna fuska fram printscreens genom att dölja vissa lager. Det får bli till att skriva en sjuuuuukt bra rapport med vansinnigt långa förklaringar och utveckla varenda litet streck till en avancerad detaljbeskrivning.
Jag hoppas att lärarna inte halshugger mig (tur att kursen är på distans och att lärarna befinner sig i Umeå) för nu är rapporten både printscreenlös och FÖRSENAD med snart ett dygn. (Det kan nämligen tänkas vara så att jag har kanske eventuellt tagit på mig lite för mycket denna termin och hinner inte riktigt med allt på utsatt tid...)
Jag lägger upp min mobil här när jag också gjort min reklam för den!
Artikel: Radio Skvallertorget - studenter i etern
Skvallertorget: skön musik, humor och ämnen som berör det mesta mellan himmel och jord. Du har väl inte missat studentradion som sänder måndag till torsdag, 19-22? LiNoPressen fortsätter sin artikelserie om studentföreningar och har denna vecka träffat Skvallertorgets ordförande, Annelie Majoros, och vice ordförande, Arash Dehvari.
Jag börjar intervjun med en historiefråga: När grundades föreningen? Det visar sig vara en knivig fråga och efter ett tveksamt svar om att Skvallertorget i sin nuvarande form har funnits sedan 2006/2007, lämnar vi ämnet.
En lättare fråga att besvara är hur många medlemmar föreningen har. I dagsläget har Skvallertorget 40 medlemmar, men alla är inte aktiva. – De aktiva medlemmarna är de som sänder radio, förklarar Arash. Men många är så kallade stödmedlemmar och de arbetar med allt runt omkring radion, exempelvis föreningens marknadsföring.
Måste man ha särskilda kunskaper för att få vara medlem i Skvallertorget? Svaret är nej. Annelie berättar att Skvallertorget har tekniska genomgångar av sändningsutrustningen där man får lära sig allt man behöver veta. Skvallertorget tar emot alla med öppna armar: den som är invigd i radioteknikens hemligheter såväl som den nyfikne med noll koll.
Om du bara vill lyssna på radio och inte stå vid spakarna själv, har Skvallertorget en varierad tablå. På menyn finns musikprogram, talkshows och humorprogram, både nischade och allmänna program.
Skvallertorgets verksamhet är inte begränsad till studion, första fredagen varje månad anordnar de Radio Lounge med musikquiz på Trappan. För den tävlingssugna är detta väl värt att notera i kalendern då det brukar finnas fina priser till vinnaren. I höstas var förstapriset bland annat biljetter till Fredrik Lindströms föreställning. Så damma av dina musikkunskaper och bege dig till Trappan!
Pratstunden med Annelie och Arash avslutas med ännu en historiefråga: Finns det någon särskilt minnesvärd händelse i föreningens historia? Arash tar sig an den frågan och berättar om förra årets Diversity Day – ett event där universitetet firar mångfalden och som syftar till att stärka relationen mellan svenska och internationella studenter vid LiU. Skvallertorget deltog och sände live under två timmar. Arash berättar att det var en häftig upplevelse att sända radio och samtidigt vara så nära publiken. Cirka 300 personer såg och lyssnade på Skvallertorgets sändning.
Artikeln är snart slut, men innan jag avslutar tänkte jag puffa lite för att Skvallertorget håller på att expandera. Just nu finns de i Norrköping och det är här de allra flesta av deras event sker, men Skvallertorget vill kliva över kommungränsen och bli mer aktiva i Linköping. Men fram till dess kan du, helt ortsoberoende, lyssna på Skvallertorget på nätet!
Gräsänka
Enligt herr Hellquist kan ordet gräsänka tänkas ha sitt ursprung i "en flicka som förförts ute i det fria och sedan övergivits". Hellquist tar också upp att "förförda flickor" vid giftermål bar kransar av gräs eller halm, medan oskulder fick bära kransar av blommor, men denna relation till ordet gräsänka anser Hellquist vara sekundär.
Jag är förförd, men min exhibitionistiska sida är inte särskilt stor så jag är inte förförd ute i det fria. Jag har övergivits, men det är högst temporärt. Jag är en gräsänka i den mer moderna betydelsen, hustru/flickvän vars man/pojkvän är bortrest.
Nu ska jag sluta tänka på ordet gräsänka.
Grafisk presentation av Norrköpings gamla industrilandskap
Jag har lämnat cupcaksen bakom mig i denna uppgift (men tro mig, de kommer tillbaka big time i nästa och sista uppgiften på kursen) och istället gjort en grafisk presentation av det gamla industriområdet i Norrköping.
Det är en otroligt häftig plats som inspirerar redan vid första anblicken. Det som fascinerar mig är hur historia och nutid är lika levande på denna plats. Tiden har här liksom lämnat sin linjära struktur och istället är tiden, den bara är. Jag har försökt återskapa denna icke-linjära tid i mitt kollage. I Arbetets museum som ligger i byggnaden som kallas Strykjärnet fanns det förut ett väveri och Motala ström har använts som kraftkälla, först för kvarnar och sedan för övriga industrier. Idag finns här i området museum, gymnasieskolor och universitetsstudenter. Det är ett ballt och nytänkande område!
Så vackert att jag smälter!
Jag gillar ordet av egentligen ingen särskild anledning mer än att ordet ligger väldigt bra i munnen och rymmer så stor betydelse fastän det bara är ett ord. Om man tänker på ordet så är det också väldigt passande för vad det betyder: bara att uttala ordet procrastination innebär att man måste skjuta upp saker eftersom det tar ganska lång tid att säga det.
Nu ska jag sluta prokrastinera!
Jag har en uppgift att göra klart...
Urban taxering
Detta är den uppgift som jag håller på med nu på kursen i grafisk design. Jag har observerat, sorterat och analyserat mina intryck. Nu ska jag bara göra en bild av det hela. Jag känner mig aningens handlingsförlamad. Jag har massor med intryck och jag har en klar bild i huvudet. Jag är rädd för att min mentala bild inte ska vilja omvandlas till en bra bild på datorn. I stunder som dessa önskar jag att jag hade en USB-port i typ örat så att det bara vore att koppla en sladd mellan mig och datorn och föra över den mentala bilden.
Men det är väl bara att börja. Deadline är på torsdag och jag har massor med annat att göra samtidigt. Frågan är bara var jag börjar... Slutresultatet lägger jag upp här så småningom.
Att tala lagom
Jag har aldrig varit med om en människa som pratar sååååå långsamt. Hennes långsamma tal stressar mig enormt mycket och jag vill allra helst knäppa med fingrarna och säga åt henne att hon ska vakna och börja tala i normal hastighet. I första reklamfilmen hade hon ganska bra tempo, dock pratade hon nasalt genom hela den reklamen. Nasalt eller superlångsamt, det är som pest eller kolera. Det ända som är värre, är om hon pratade nasalt OCH jättelångsamt. Det kanske händer i den tredje reklamfilmen.
Förmodligen har Resguiden köpt en alldeles för lång reklamsnutt i förhållande till den information som de hade attt delge oss soffpotatisar. Givetvis kan man ju inte ha några sekunder utan innehåll och lösningen som Reseguiden då har kommit på är att denna Linda ska dra ut på så många vokaler hon kan för att texten ska räcka genom hela reklamfilmen. Följden blir att hon praaaataar såååhääär iiii ciiiirka treeeettio sekuuuunder. Utom på ett ställe där hon ska låta tillgjort superkäck, men efterföljande meningar får då ännu längre vokalljud.
Konsten att tala lagom är en svår konst att lära sig. Och det blir ännu svårare när man har alldeles för mycket tid och nästan inget att säga.
Språkförsvaret
I Skamvrån antecknar de företag som inte har information på svenska på sina hemsidor. Spotify och nobelprisets hemsidor får sig en ordentlig känga för att de inte har sin support/information på svenska. "Språkförsvaret trodde att det var svenskar som var kloka nog att vara stolta över sitt modersmål som utvecklat detta finurliga program." (Skrivet om Spotify)
Det här citatet som finns på Språkförsvarets hemsida sammanfattar ganska bra vad deras filosofi är: " ... Att en utlänning här i landet nyttjar sitt eget modersmål till uppblandning med svenskan, kan förlåtas honom, och är kanske patriotiskt av honom; men när en svensk så vant sig vid utländskt mål, att han, hänförd av sitt dagliga bruk, framkommer därmed även mitt uppi svenska samtal, då är det verkligen högst bedrövligt." (Carl Jonas Love Almqvist 1793-1866)
HAHA! Åh denna är bara bäst: "När Sveriges Radio avannonserar program, speciellt undersökande/grävande, räknar man upp de som ligger bakom och vilka funktioner de haft. Däribland förekommer allt som oftast att någon/några är ansvariga för "research". Borde inte Sveriges Radio använda sig av svenska i svenskspråkiga program?"
Ja, jag ska inte citera hela hemsidan utan jag låter er få dessa små smakprov och om det skulle vara något som faller er på läppen och ni känner för att rasta skrattmusklerna ytterligare är ni varmt välkomna att själva besöka sidan: www.sprakforsvaret.se
Artikel: Solen: svenskens bästa vän
De första strålarna har lyckats bryta sig igenom vinterns tunga, låga och mörka himmel. De första strålarna som får det att droppa från taken, sjunga i träden och glittra i asfalten. De första strålarna som får oss att se en ände på vinterns evighetslånga envälde. Våren rustar för slutstriden mot vintern; vintern ska förvisas till sin bistra boning.
Jag minns en krönika där en kanadensisk utbytesstudent i Uppsala förbryllades över oss svenskar och vår relation till solen, vårsolen framför allt. För efter några månader av kyla och mörker känns de solskensfyllda dagarna som en ren myt. Det är en lika stor del överraskning som mirakel varje år när solen åter kikar fram. Vårsolens strålar är som manna från himlen.
Efter vintern törstar svensken efter de värmande strålarna. Vi vänder våra vinterbleka ansikten uppåt och försöker absorbera så mycket som möjligt av strålarnas energi. Vi tar varje tillfälle i akt: fikapaus, lunchrast, i väntan på bussen, valfri lämplig och ledig husvägg. Finns det möjlighet så vrids våra ansikten automatiskt mot solens ännu ganska svala strålar.
Temperaturen står och svajar runt nollan, men vi ser hur det droppar, hör fågelkvittret och ser snöhögarna krympa. Vi vet att våren väntar runt hörnet. Mina converse står startklara i hallen; vårjackan väntar spänt på att tas ned från galgen; de bylsiga tröjorna knuffas längre och längre in i garderobens dammigaste hörn. Vi har precis tagit steget in i mars månad, början på våren. Vi börjar lätta på halsdukens många varv runt halsen och tårna riskerar inte längre ögonblicklig förfrysning vid vistelse utomhus.
Den kanadensiska utbytesstudenten hade rätt i sina iakttagelser: svensken har en speciell relation till solen. Jag har en speciell relation till solen. Nu när solen äntligen har hittat fram igen tänker jag leta efter trevliga husväggar och bussen får gärna vara någon minut sen, för jag har några timmar att ta igen med min bästis, solen.
Varför maskinöversättning INTE är bra
| "Detta disambiguation sidan listar artiklar som är tillhörande med den samma titeln. Om inre anknyta ledde dig här, dig kan önska att ändra anknyta för att peka direkt till den påtänkta artikeln." "Rotokas äger ett av världens de minsta foneminventarierna och dess alfabet kanske är det minsta i bruk. ( Pirahã språk har fordrats för att ha mer få anförande låter, men det är inte skriftligt.) alfabetet består av tolv märker och att föreställa elva fonem. Alfabetteckenen är En NOLLA P R S T U V för E.G.I K. T och S båda föreställer fonemet /t/ som är sådan att /t/ är skriftlig som S för I och i den kända ”Rotokasen”, och som T någon annanstans. V är ibland skriftligt som B. Språket har en vokallängdskillnad (dvs., alla vokaler har en kort stavelse och långa motstycken), men saknar annars särskiljande suprasegmental särdrag (, inget tona dvs. och ingen contrastive spänning)." Jag googlade språket Rotokas (som är ett ganska spännande språk) och hamnade inne på www.worldlingo.com. Sidan var översatt till svenska. Men ganska snart förstår man att det inte är någon vettig människa, eller människa överhuvudtaget, som har översatt den engelska texten. Låt inte datorn göra det som ett proffs borde göra! |
Världshistoriens kanske snabbaste vecka
Denna vecka har jag ritat cupcakes till evig förbannelse i Illustrator då både en poster och en layout till en hemsida skulle åstadkommas i kursen för grafisk design. Nu ska jag äntligen lägga cupcaksen (?) bakom mig, i alla fall de datorgjorda för i helgen till sambos födelsedagskalas ska jag baka riktiga med kokos och passionsfrukt.
Vidare har mitt masterprogram slagit nya rekord i superdålig administration. I onsdags hade vi det första studentdrivna seminariet. Förra onsdagen släpptes bomben att vi studenter ska driva ett var sitt eget seminarium utifrån ett tema. Givetvis var plugguden emot mig och jag var första student att driva seminarium. Hade allt varit som det skulle så hade jag haft min projektkompis till hjälp men av personliga skäl har hon nu tagit en liten paus från skolan. Alltså: mindre än en vecka på mig att förbereda ett två timmar långt seminarium, jag fick mer info i fredags vid lunch, dvs 2,5 arbetsdagar innan seminariet ska hållas och det var samma info som skickades ut till samtliga studenter på programmet. Inget särskilt stöd från läraren med andra ord. Hurra. Dessutom får alla andra minst två veckor på sig att förbereda sig inför sina seminarium medan jag bara fick 2,5 dagar och inte ens det eftersom jag tillbringade hela tisdagen i Stockholm för en sedan länge inbokad heldag med lillasyster.
Jag är SÅHÄR nära att gå till rektorn och säga att KSM-lärarna ska sluta upp med sina sandlådefasoner. Annars om modet sviker mig så skriver jag en sur artikel i studenttidningen. Bara för att man är konstnär behöver man inte leva upp till alla fördomar om att konstnärer inte kan hålla rätt på tid och har svårt att planera saker.
Detta inlägg får avslutas med mina cupcakesbilder.
Artikel: I strid med tiden
”Hur många timmar har ditt dygn egentligen?” Jag var mitt uppe i att berätta om vad jag gör om dagarna och på min fritid när jag avbröts av denna fråga. Just där och då reflekterade jag inte vidare över mitt dygn, men senare och hemma började jag fundera. Hur många timmar har mitt dygn egentligen?
Det vetenskapligt definierade dygnet innebär den tid det tar för jorden att rotera runt sin egen axel, tills solen åter befinner sig på samma position på himlavalvet. Vi som inte är intimt bekanta med vetenskapens alla hörn, lever i tron att ett dygn är precis, exakt, på pricken 24 timmar. De initierade, forskarna, vet bättre.
Längden på jordens dygn är inte konstant i tiden. Hur lång tid det tar för solen att återkomma till sin startposition beror på var på jorden som observationen görs och en jordbävning kan ändra på rotationshastigheten. Dessutom bromsas jordens rotationshastighet långsamt. Idag är ett dygn 24 timmar och en tusendels sekund långt. Men för 620 miljoner år sedan var ett dygn 21,9 timmar och vid jordens födelse var ett dygn bara 6 timmar långt.
Denna termin möts jag och tiden i en synnerligen jobbig dragkamp. I höstas satt jag och rullade tummarna och tyckte att livet som mastersstudent var en piece of cake, så jag började plocka på mig saker att göra till nästa termin. Jag plockade och jag plockade och jag plockade.
I tisdags försökte jag lura tiden genom multitasking. Samtidigt som jag lyssnade uppmärksamt och tittade på gästföreläsaren i tre timmar försökte jag skriva klart en uppgift till en av mina extrakurser. Men på onsdagen ville jag vifta med den vita flaggan och kapitulera för tiden när en bomb av mera arbete släpptes över mig.
Det är söndag nu, vilans dag, men någon riktig vila blir det förmodligen inte. Jag ligger nämligen redan efter med kommande veckas måsten. Mitt dygn har helt klart inte tillräckligt många timmar.
