Världshistoriens kanske snabbaste vecka
Det är fredag. Redan.
Denna vecka har jag ritat cupcakes till evig förbannelse i Illustrator då både en poster och en layout till en hemsida skulle åstadkommas i kursen för grafisk design. Nu ska jag äntligen lägga cupcaksen (?) bakom mig, i alla fall de datorgjorda för i helgen till sambos födelsedagskalas ska jag baka riktiga med kokos och passionsfrukt.
Vidare har mitt masterprogram slagit nya rekord i superdålig administration. I onsdags hade vi det första studentdrivna seminariet. Förra onsdagen släpptes bomben att vi studenter ska driva ett var sitt eget seminarium utifrån ett tema. Givetvis var plugguden emot mig och jag var första student att driva seminarium. Hade allt varit som det skulle så hade jag haft min projektkompis till hjälp men av personliga skäl har hon nu tagit en liten paus från skolan. Alltså: mindre än en vecka på mig att förbereda ett två timmar långt seminarium, jag fick mer info i fredags vid lunch, dvs 2,5 arbetsdagar innan seminariet ska hållas och det var samma info som skickades ut till samtliga studenter på programmet. Inget särskilt stöd från läraren med andra ord. Hurra. Dessutom får alla andra minst två veckor på sig att förbereda sig inför sina seminarium medan jag bara fick 2,5 dagar och inte ens det eftersom jag tillbringade hela tisdagen i Stockholm för en sedan länge inbokad heldag med lillasyster.
Jag är SÅHÄR nära att gå till rektorn och säga att KSM-lärarna ska sluta upp med sina sandlådefasoner. Annars om modet sviker mig så skriver jag en sur artikel i studenttidningen. Bara för att man är konstnär behöver man inte leva upp till alla fördomar om att konstnärer inte kan hålla rätt på tid och har svårt att planera saker.
Detta inlägg får avslutas med mina cupcakesbilder.
Denna vecka har jag ritat cupcakes till evig förbannelse i Illustrator då både en poster och en layout till en hemsida skulle åstadkommas i kursen för grafisk design. Nu ska jag äntligen lägga cupcaksen (?) bakom mig, i alla fall de datorgjorda för i helgen till sambos födelsedagskalas ska jag baka riktiga med kokos och passionsfrukt.
Vidare har mitt masterprogram slagit nya rekord i superdålig administration. I onsdags hade vi det första studentdrivna seminariet. Förra onsdagen släpptes bomben att vi studenter ska driva ett var sitt eget seminarium utifrån ett tema. Givetvis var plugguden emot mig och jag var första student att driva seminarium. Hade allt varit som det skulle så hade jag haft min projektkompis till hjälp men av personliga skäl har hon nu tagit en liten paus från skolan. Alltså: mindre än en vecka på mig att förbereda ett två timmar långt seminarium, jag fick mer info i fredags vid lunch, dvs 2,5 arbetsdagar innan seminariet ska hållas och det var samma info som skickades ut till samtliga studenter på programmet. Inget särskilt stöd från läraren med andra ord. Hurra. Dessutom får alla andra minst två veckor på sig att förbereda sig inför sina seminarium medan jag bara fick 2,5 dagar och inte ens det eftersom jag tillbringade hela tisdagen i Stockholm för en sedan länge inbokad heldag med lillasyster.
Jag är SÅHÄR nära att gå till rektorn och säga att KSM-lärarna ska sluta upp med sina sandlådefasoner. Annars om modet sviker mig så skriver jag en sur artikel i studenttidningen. Bara för att man är konstnär behöver man inte leva upp till alla fördomar om att konstnärer inte kan hålla rätt på tid och har svårt att planera saker.
Detta inlägg får avslutas med mina cupcakesbilder.
Kommentarer
Postat av: Myaraq - den där lilla svenskimån
Rita nåt till mig, så blir jag glad!
Postat av: Lovisa
Vad hungrig jag blir av den sista bilden! :)
Trackback
