Artikel: Rankinglistor högt och lågt

Den akademiska världen har bombarderats av rankinglistor på sista tiden, både nationella och internationella sådana. För LiU:s del gav listorna ett blandat betyg med både bra och dåliga placeringar. Men för en specifik utbildning, Kultur- och mediegestaltning, blev det den definitiva botten.

 

Av internationella mastersstudenter får LiU toppbetyg för bra laboratorier, god teknisk utrustning, utmärkt bibliotek och stor miljövänlighet. Men det blir tummen ner inom områden som karriärvägledning och anställningsbarhet. Där önskar de internationella studenterna mer kontakt med arbetslivet för att se vilka möjligheter som finns efter studierna.

 

LiU placerar sig även lågt på en annan lista där mängden publikationer är ett avgörande kriterium. I ledaren ”Ranking och publicering – måste vi på LiU verkligen bry oss om detta?” skriver Karin Fälth Magnusson, tillförordnad rektor, att vi måste bry oss. Rankinglistor är för många akademiker en vägledning vid val av lärosäte och majoriteten av oss väljer allra helst ett universitet med gott rykte och goda betyg. Så hur LiU placerar sig i förhållande till andra lärosäten är därför enormt viktigt för rekryteringsprocessen av studenter.

 

Vidare skriver Karin Fälth Magnusson att universitetets publikationer måste namnges rätt för att räknas in i statistiken. Alla publikationer måste ha ”Linköping University” för att inte hamna utanför och på så vis kanske resultera i en ännu lägre placering.

 

Men den rankinglista som ger flest funderingar och oroliga tankar är den som gjorts av Svenskt Näringsliv rörande hur jobbsituationen ser ut inom ett år efter examen och vilken ingångslön de olika universitetsutbildningarna har.

 

Vad gäller ingångslön ligger, föga oväntat, studier i data- och systemvetenskap vid Uppsala universitet i toppen med en medellön för en nyexad student på 35 000 kronor. Längst ner på listan hittar vi en nyexad student från Kultur- och mediegestaltning vid Linköpings universitet, som på sitt första lönebesked kan läsa 20 994 kronor.

 

Enligt Frida Ekman, administratör på KSM, är dock denna siffra felaktig och uträkningen är baserad på studenter från det gamla programmet. För den som läser på det nya KSM väntar en ingångslön på 21 500 kronor i genomsnitt och för den som går vidare till master blir det några fler kronor, 23 083.

 

Men särskilt förvånande är ändå inte listan. Sedan urminnes tider har teknik och ekonomi varit mer värda. Arbetskraft utbildad i teknik och ekonomi är något som marknaden alltid har ett sug efter. Det konstnärliga har däremot alltid setts mer som en hobby och betalas därefter. För undertecknad skribent har drivkraften dock aldrig varit att tjäna snuskigt mycket pengar, utan min drivkraft ligger i min passion för språk. Om jag får arbeta med ord, är det värt tusenfalt mer än att göra upp budgetar eller gräva i datorer bara för att det ger en fetare plånbok.

 

En viktig faktor i det hela är också din egen målsättning och ambition. Det är det som verkligen avgör hur mycket du kommer att tjäna, inte en fånig rankinglista. Våga sikta högt och våga ha din hobby som yrke.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0