stilisten

Enligt lagen i delstaten Illinois är det förbjudet att tala engelska. Det officiellt accepterade språket är amerikanska. Man borde då kanske upplysa Illinoisarna om att amerikansk engelska faktiskt är mer brittisk i sitt uttal än brittisk engelska är. Den amerikanska engelskan har bevarat fler drag från äldre tider än den brittiska. Exempelvis är det amerikanska uttalet av R äldre än det brittiska mer stumma R:et.

Victor Hugos Les Miserables en av de längsta meningarna på franska som någonsin skrivits. Meningen är hela 823 ord lång! Det är som att skriva ett helt A4:a med Times New Roman i storlek 12 utan punkt. Förstå att hänga med i den ordormen.

Det finns ETT ord i det engelska språket där tre dubbelstavningarna följer på varandra: bOOKKEEper

Engelskans längsta ord är (håll i hatten nu och försök uttala detta): pneumonoultramicroscopicsilicovolcanokoniosis

"The sixth sick sheik's sixth sheep's sick"
Detta sägs vara den svåraste tungvrickaren i hela det engelska språket. Kan du säga det utan att staka dig?

En av det svenska språkets käraste medlemmar är på väg att göra sorti. Det lilla infinitivmärket har börjat få problem med andningen och glöms lätt bort i vissa meningsstrukturer. Det är svårt att säga hur lång tid attet har kvar att leva, men för var dag krymper attet än mer.

Infinitivmärket är ett formord som saknar betydelse i sig själv men som fogas till verb som står i infinitiv för att just visa att de står i infinitiv. I vardagligt tal låter vi gärna käken och tungan slappna av så mycket som möjligt och därför uttalar vi att oftast som å eller och. Bara för att det glider lättare över läpparna och för att vi då inte behöver träna munmusklerna i onödan. Ekonomiskt tal, så det förslår. Men denna talslapphet har även fått verkan på skriften då vi från ursprung till ljud till tanke till skrift har glömt bort att vi menar att istället för å/och.

Men attet är en blyg liten konstruktion och vågar inte ryta i och säga att nu minsann ska det vara ett att framför det där verbet. Nej, det lilla attet stannar tyst kvar i skuggan och hoppas på att placeras ut nästa gång. Vid nästa infinitiv kommer jag att användas. Vid nästa infinitiv!

Men någon sådan gång kommer aldrig. Det lilla attet skjuts längre in i glömskans mörker, några dammkorn ramlar ner på det och till slut är det lilla attet bortglömt och ersatt av det mer ljudekonomiska å:et eller och:et.


Men jag, jag kommer ATT komma ihåg dig. Det lovar jag!

I Linköping finns det en butik som säljer kök. Den här butiken har ett finurligt namn. Det är en ordvits. Och ordvitsar gillar jag. Vad jag inte gillar är när man gör våld på språket. Det svenska språket har med stor säkerhet inte begått någon oförrätt mot denna butiks två ägare. Men av någon anledning fann de två ägarna det nödvändigt att i sitt företagsnamn brutalt misshandla det svenska språket. Helt oprovocerat. Och ingen reagerar. Ingen säger nej. Ingen försöker stoppa misshandeln. Inte ens personen som gjorde skylten. Dag ut och dag in hänger skylten på butikens fasad och det svenska språket hånas.

Jag bryter nu tystnaden. Nu säger jag ifrån. På min blogg. Det må vara ett litet steg, men för det svenska språket är det ett gigantiskt steg mot rättvisa. Beskåda brottet.

Nationalencyklopedin är inne på slutspurten i omröstningen av 2010 års uppslagsord. Efter en hel drös med förslag från svenska folket har en jury valt ut 15 ord som fram till den 27 januari tävlar om att bli årets uppslagsord.

Årets uppslagsord är inte en tävling om ordboksord utan om ord som har präglat det gångna året. Nya ord, företeelser, platser, personer, händelser. Saker som har hänt och som vi vanliga dödliga sedan vill ha mer information om och således googlar eller NE:ar.

Här är listan över ordfinalisterna för 2010:

• app/applikation
• Julian Assange
• cryptosporidium
• Daniel (prins Daniel)
• Eyjafjallajökull
• grafen
• Haiti
• iPad
• köttklister
• läsplatta
• nakenkamera
• Tea Party-rörelsen
• varg
• vuvuzela
• Wikileaks

Vill du rösta? Det kan du göra HÄR!


Jag röstade på app/applikation. Till allt vi gjorde 2010 fanns det en applikation. Jag kräks nästan på ordet.

I jakt på sista måltiden i Prag irrade jag, sambo och sällskap runt på ett gigantiskt köpcentrum med en hel våning med bara restauranger. Efter mycket om och men slutade det hela med en pizza. Innan vi kom fram till pizzan stötte vi på ett thaiställe som såg intressant ut. Men namnet på restaurangen förbryllade mig...

Det var en snygg omskrivning (eller rättare "omtalning") för att gå till reklam på kanal 5. Och jag tänkte ägna detta inlägg åt tv-reklamens värld.

1. Har ni hört LG:s reklam för deras LED-TV? Anyway, LG säljer inte bara en TV utan de säljer en "LED-TV-TV".
Dagens sanning. Så nästa gång reklamen kommer upp i rutan tycker jag att ni ska lyssna extra noga.

2. Bokstaven v har en tendens att låta som f när man talar och så är fallet i reklamen för Sofia Wistams nya program. Där säger hon att en tragisk händelse kan vara "pacificerande"...eller vänta nu menar hon "passiviserande"? För örat låter det faktiskt som att Sofia säger att en tragisk händelse kan göra en människa "fredlig", men om jag inte dummar mig så får jag väl anta att hon menar att en tragisk händelse kan göra en människa förlamad och apatisk.

3. Opelreklamen. Deras slogan. Wir leben Autos. Någon mer än jag som tycker att den är konstig? Om vi översätter Opels slogan blir det: Vi lever bilar. Men efter lite efterforskning på Opels hemsida har jag nu fått en filosofisk redogörelse för vad företaget menar med sin slogan: Opel lever för bilar och bilteknik. Dock pratas det väldigt mycket om hur mycket Opel älskar bilar och teknik, så varför inte stoppa in ett I i deras slogan så blir det hela genast en begriplig mening: Wir lieben Autos.

4. Sist men inte minst har vi Burger King's reklam där de "erbjuder på". Plain stupid.

Det engelska språket har en hel del kluringar med ord som ser nästan likadana ut men som skiljer sig åt markant i betydelse.

Till exempel: damage = skada
damages = skadestånd

Men till er hjälp finns det en fin liten hemsida: Confusing Words
Där kan ni söka på kluringar och se vad de betyder. Med denna sida till er hjälp kan ni sedan slänga er med engelska termer kors och tvärs utan att behöva gå på en språkmina!

Jag älskar tvetydighet!
Här kommer några tidningsrubriker som kan få en att rynka pannan ordentligt...

Miners Refuse to Work after Death

Grandmother of Eight Makes Hole in One

Milk Drinkers are Turning to Powder

NJ Judge to Rule on Nude Beach

Juvenile Court Tries Shooting Defendant

Iraqi Head Seeks Arms

Queen Mary has Bottim Scraped

Stud Tires Out

Squad Helps Dog Bite Victim

Enraged Cow Injures Farmer with Axe

Prostitutes Appeal to Pope

Jag tror tamejsjutton att jag ska flytta till det prima landet i väst! Saken är biff!

Saken blev biff när jag nu slösurfade istället för att skriva på min kritiska granskning av en doktorsavhandling och hittade National Grammar Day.

I USA firar man varje år den 4 mars National Grammar Day. Hur underbart är inte det?

March forth on March 4 to speak well, write well, and help others to do the same! (En liten ordvits bjuds det också på denna högtidsdag. Man bara måste älska det)

Bara för att hylla denna den finaste dagen på hela året får ni några vackra grammatikfel på engelska. Kan ni hitta felen? Personligen tycker jag att den sista är den bästa!

2010 blev världen ett språk fattigare. Den 26 januari 2010 dog Boa Sr, den sista medlemmen av Bo. Bo-stammen var en folkgrupp på Andaman Islands.

Andaman Islands befolkning tros vara en av de äldsta folkkulturerna i världen, ca 65 000 år gammal. Under sin starkaste period uppgick den totala befolkningen på öarna till 5000 människor. Totalt har det funnits 10 olika stammar med olika språk på öarna.

Befolkningen på Andaman Islands och framför allt Bo-folket levde ostört fram tills för ca 150 år sedan då kolonisatörerna kom till Andaman Islands. Med koloniseringen fördes sjukdomar in och ursprungsbefolkningen drabbades hårt. Kolonisatörerna hade även med sig alkohol som blev ytterligare ett hårt slag. Av de 5000 människor som fanns för 150 år sedan finns idag knappt några kvar.

Med Boa Sr dog en bit av världen och historien. Hennes man dog för många år sedan och de hade inga barn. Ett språk har gått i graven. Men tack vare en lingvist i Indien finns Bo-språket upptaget på band.

Det där ska med lite tur betyda "Gott nytt år" på tjeckiska. Denna språknörd flyr nämligen landet för att fira nyår i Prag, Tjeckien. Och vad passar väl då bättre än att bekanta sig lite med språket i det främmande landet. Jag hoppas att ni kan läsa myrskriften!




Nu sitter jag förhoppningsvis på ett plan till Amsterdam för att byta till ett plan till Prag. Vi ses nästa år, den 2 januari närmare bestämt! Gott nytt år!

Kina sätter ner foten och säger att nu får det vara nog. Basta!

För ett par år sedan hade Dogge från Latin Kings en slangskola på radion. Min pappa var en stadig lyssnare och förde vidare sina nya slangkunskaper till sina barn med glädje. Nu tänkte jag att du också kanske skulle vilja lära dig lite förortsslang. Kan vara bra att kunna om du ska ut och turista i Sverige. Dogge skrev även en bok tillsammans med språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas. Boken heter föga oväntat, Förortsslang.

Abo, abou - utrop: wow, kolla

Aina - polis

Axa - sticka

Baba - pappa

Baxa - stjäla, snatta

Bazz - samlag

Benke - nörd, tönt (av namnet Bengt)

Betongen - förorten

Canadaguss - överklasstjej, trendtjej

Chalas - det räcker!, sluta!

Cho - brorsan,

kompis

Desde bre - hur är läget?

Fet - jättebra

Gendish - supa, kröka

Guzz - tjej

Hink - sprit

Ibne - homosexuell man

Jaga draken - röka heroin

Jalla - skynda dig!

Katt - fin tjej, fin

Keff - dålig

Len - du

Mangalito - jobbig, stöddig snorunge

Memeks - bröst, tuttar

Nuy - sova, slagga

Ozman - örfil

Para - pengar

Röding - femhundralapp

Sho, shoo - tjena!

Shuna - tjej

Shuno - kille

Swedi - svensk

Tag - signatur

Umek - mamma

Vattnish - tjalla

Walla - jag svär

Yoghurt - fegis, tönt

Zattla - hasch

Sagt av lingvisten Max Weinreich.

Något som det ständigt tvistas om bland lingvister är vad som gör ett språk till ett språk och inte bara en dialekt till ett annat språk. Exempelvis erbjuder Skandinavien ett intressant kontinuum där man kan debattera länge. Vanligtvis brukar man definiera två språk som sinsemellan oförståeliga. Om jag står och babblar på språk A och du på språk B och vi kan inte förstå varandra då talar vi rimligen helt olika språk. Men om jag pratar på svenska, om du pratar på norska och om han pratar på danska så förstår vi varandra nästintill felfritt. Ändå är det bestämt att dessa tre är olika språk och inte dialekter av samma språk. Vad som sedan blir ännu konstigare är att vi i Sverige har några så kallade mål, ex älvdalsmål, som efter bestämmelser tillhör det svenska språket men som definitivt INTE går att förstå för den icke-initierade. Du förstår problematiken nu va?

Enklast är då att gå på citatet för att bestämma vad som är ett språk och vad som är en dialekt. Citatet kan tolkas som så att ett språk består av många dialekter som är underordnade en dialekt. Man kan också lägga in en samhällelig tolkning: för att bli ett språk måste det finnas några som försvarar dialekten som den bästaste och grymmaste. Och det är väl ungefär något sådant som har hänt här i Skandinavien. Danskan, norskan och svenskan har utvecklats ur ett och samma urnordiska språk men ganska långa avstånd utvecklades dialekterna åt olika håll och med upprättandet av nationsgränser blev språken ett faktum.

Därmed tackar professor språknörd för sig!

För många år sedan medan jag väntade på en pizzeria tillsammans med min mamma läste jag (kanske) världens roligaste reklam. Det var för något reseföretag. Enjoy!

Häromveckan fick jag hem ett fint litet kuvert från Skatteverket med en förfrågan om vilket lägenhetsnummer jag bor på. Med förfrågan följde en liten broschyr om lägenhetsnummer i folkbokföringen. Längst ner på broschyrens första sida står det:

Det här med ordspråk och andra mer eller minda fasta uttryck är inte lätta att komma ihåg helt korrekt alla gånger. Ibland tänker hjärnan lite fortare också än tungan hinner med och det kan då gärna bli en liten trafikstockning på tungspetsen eller att tungan bara kommer ihåg det första och det sista som hjärnan tänkte. Det hörde jag idag.

A på mitt program presenterade den avhandling som han läser till metodkursen som vi håller på med nu. Och så där en dryg timma in på lektion bestående av redovisningar brukar jag ha lite svårt att hålla kvar hela min koncentration men så kommer ...båda mynten i X... ur A:s mun och då hajar jag till och lyssnar idel öra. Det som A menade att säga var båda sidorna av myntet, men antagligen skickade hjärnan ut alldeles för mycket information och det slutade i en freudiansk felsägning som bara blir jättekonstig när man ser till kontexten, det som A pratade om.

Fler borde slinta med tungan under redovisningar. Det blir så mycket roligare att lyssna då.

HÄR får ni en länk till en spännande sida. Jag lägger den även under rubriken LÄNKAR till vänster på sidan.

Den handlar om vanliga fel i engelskan. Spännande för den som tycker att engelska är roligt.

För många år sedan kom något geni på att man inte fick/skulle/borde avsluta en mening på engelska med en preposition. Om du har glömt bort vad som sades på svenskalektionen så är en preposition ett formord som inte kan böjas och som talar om var något befinner sig exempelvis: på, i, av, från är prepositioner, men det finns givetvis många fler.

I alla fall det där geniet sade att man INTE fick ha en preposition som sista ord i en mening på engelska. BAH! tänkte Winston Churchill och formulerade då denna mening: That is a rule up with which I will not put. Nu vet man inte om det är sant att han faktiskt sa det för det tvistas om vad den exakta formuleringen egentligen var och det finns ingen riktigt säker källa. Men huvudsaken är att herr Churchill därmed elegant avfärdade den dumma regeln att man inte får ha en preposition som avslutande ord. Churchills mening kräver faktiskt att meningen avslutas med TVÅ prepositioner: That is a rule which I will not put up with.

Och lärdomen av detta? Varsågod och avsluta så många meningar du vill med prepositioner! Winston Churchill har sagt att det är OK.

Min absoluta språkguru, Mikael Parkvall, skriver i sin bok Lagom finns bara i Sverige om en synnerligen intressant myt: att språket styr tanken. Det är en myt som vidhålls av många och Parkvall ger ett antal artikelexempel där denna teori framhålls som giltig. Att språket styr tanken innebär att vårt modersmål begränsar och guidar oss i vårt tänkande. Snävt tolkat är det detta som är Sapir-Whorf-hypotesen. En förståsigpåare har sagt att eftersom hopifolket inte har futurum i sin grammatik så kan de heller inte tänka framåt i tiden. Ser ni det löjliga i tanken att tanken skulle styra språket? Det blir speciellt löjligt eftersom, som Parkvall påpekar, hopifolket är jordbrukare och därmed är i stort behov av att tänka framåt för att överleva och planera sin skörd. Dessutom har inte svenskan heller futurum i sin grammatik per se, men alla svensktalande kan intyga att vi visst kan tänka framåt i tiden och uttrycka vad vi SKA göra IMORGON.

Ebba Witt-Brattström menar att man inte kan tänka tankar som man inte har ord för. Det skulle i princip innebära att vi människor egentligen inte skulle kunna prata över huvud taget. Någonstans måste vi ju ha börjat. Något ord måste ha varit det första ordet. Men om vi som Ebba påstår inte kan tänka tankar som vi inte har ord för då skulle vi aldrig ha kunnat sätta igång processen att skapa ett språk. Men klart och tydligt är att vi inte lever i en stum värld, utan det babblas för fulla muggar överallt, dygnet runt och om allt möjligt.

Och om vi inte kan tänka tankar som vi inte har ord för då skulle vi ju aldrig kunna ta till oss och lära oss nya saker. Vi skulle faktiskt aldrig kunna utvecklas förbi vårt spädbarnsjollrande och det ger ju meningsfulla konversationer. Nä vi får nog gå ifrån tanken att språket skulle styra tanken. För även om vi inte har femtioelva ord för snö som eskimåerna (vilket också är bluff och båg, det är en myt precis som att språket styr tanken) kan vi ju förstå konceptet att det finns en massa olika sorters snö och vi kan skapa egna, nya ord på vårt egna modersmål för att tala om alla dessa former av snö.

Jag säger som Parkvall: det är tanken som styr språket och inte tvärtom. Det är DINA tankar som lägger grunden för vad DU kan göra med DITT språk. Vill DU inte kunna uttrycka vissa saker, då gör DU inte det. Men vi kan aldrig beskylla språket för att lägga band på våra tankar. Språket är inte en ondskefull diktator som försöker trycka ner dina åsikter.