stilisten

”Det ultimata sociala experimentet är tillbaka” avslöjar TV4:s nya kanal TV11. Den 20 februari återinförs Big Brother i vår TV-tablå och ett nytt gäng med totalt okända nunor låser in sig frivilligt i ett hus, alla med hopp om att bli the last man standing.

Programmet kommer ursprungligen från Nederländerna och sändes där första gången under 1999. Big Brother blev omedelbart en dundersuccé i Holland och kanal 5 i Sverige väntade inte många minuter innan de hoppade på vågen. Redan året därpå klev de första svenskarna in i ett hus i Finnboda varv i Nacka. Big Brother är en världsframgång och har sänts närmare 70 länder och har numera även en kändisversion.

 

Namnet på programmet är hämtat från Georg Orwells dystopiska roman 1984 där Storebror vakar över människornas varje steg. Big Brother går ut på att ett antal främlingar bosätter sig i ett specialbyggt hus under cirka 100 dagar. Under denna tid får deltagarna ha mycket liten kontakt eller ingen kontakt alls med omvärlden. Deras liv begränsas till husets kvadratmeter och människorna därinne. Programmet är i sanning det ultimata sociala experimentet då deltagarna kameraövervakas dygnet runt. Det gäller att ha ett starkt psyke och att inte röstas ut, då kan man bli ensam härskare och några kronor rikare.

 

Kanal 5 sände Big Brother i sex säsonger. Men på grund av de extrema löpsedelsrubriker som programmet gav upphov till, beslutade kanal 5 att inte genomföra en sjunde säsong. Nu vill TV4 blåsa nytt liv i dokusåpan och den 20 februari börjar den sjunde säsongen sändas. De gamla Big Brother-deltagarna är dock inte lika exalterade över denna återuppståndelse. Carolina Gynning, som vann 2004, säger i en artikel i Expressen (20100115) att många tjejer deltar i dokusåpor i hopp om en karriär men att något sådant skulle hända är knappast troligt, även om fröken Gynning och flera andra deltagare fick sig en karriär efter att ha lämnat huset. Men för många är det säkert längtan efter rampljuset och möjligheten att vinna pengar som avgör om man står i valet och kvalet att söka eller inte.

 

Den 20 februari är Dagen med stort D. Då drar det ultimata sociala experimentet igång igen. På bästa sändningstid kan vi återigen se täcken guppa i mörkret, folk som kissar på mattor och folk som bråkar. Kanske uppstår det en ny generation av Carolina Gynning och Linda Thelenius (Rosing). TV11 är kanalen där vi kan se vad Storebror ser.

 

 

 

Med en jordskredsseger koras demonstrationerna och upploppen i Egypten till denna veckas snackis. Tidning, TV och radio ger minutrapportering från händelserna där och man talar om en kokande arabvärld. Såhär på söndagens sista timmar står det klart att denna veckas snackis kommer att följa oss in i den nya veckan, för än verkar inte kulmen ha nåtts och vi undrar spänt vad som ska bli slutresultatet.

 

Det hela tog sin början i tisdags den 25 januari; en dag som snart utnämndes till ”Vredens dag”. President Hosni Mubarak firar i år sin trettioåriga regim men på tisdagen, inspirerade av Jasminrevolutionen i Tunisien tidigare i januari, hölls omfattande demonstrationer runt om i Egypten för president Mubaraks avgång. Under veckan har demonstrationerna fortsatt och fler människor ansluter sig till demonstranterna hela tiden. Demonstrationerna sprider sig dessutom till fler och fler platser i landet trots att regeringen har utfärdat ett totalt demonstrationsförbud. Dag för dag intensifieras demonstrationerna och flera dödsoffer krävs dagligen vid konfrontationer med landets polis.

 

På torsdagen gick både USA och EU ut med förmaningar om att både demonstranterna och staten måste lugna ner sig, precis som föräldrar försöker få pli på ett besvärligt barn. Nu är det söndag och ingen ände på situationen i Egypten är i syne. Krönikorna, debattinläggen och ledarartiklarna skriver om arabvärlden som det sista hörnet på jorden där demokrati inte råder och spekulerar i att en demokratisering är på gång. Det påstås att Jasminrevolutionen i Tunisien var droppen som fick hela arabvärlden att rinna över. Det kan så vara att Tunisien var den lilla gnista som krävdes för att sätta igång en omfattande revolution i hela arabvärlden och rapporter avslöjar att även i Jemen pågår det demonstationer som kräver president Ali Abdullah Salehs avgång.

 

I ett tal till nationen som president Hosni Mubarak höll i fredags natt sa han Egyptens framtid är oviss. Mubarak meddelade också att han hade avsatt hela regeringen och planerade att utse en ny under lördagen. Efter talet står det också helt klart att Mubarak inte planerar att lämna sin post som landets president. Var det hela kommer att sluta är i dagsläget oklart och hur nära arabvärlden är en demokratisering är ännu oklarare. Men tydligt är att något avgörande är på väg att hända och att arabvärlden kokar.

 

 

På Kungliga biblioteket i Stockholm hittade man i höstas 21 tidningar med barnporr och Kungliga biblioteket har nu hamnat i ett dilemma. Barnporren uppges ha kommit in på biblioteket någon gång på 70- och 80-talet då barnporr ännu inte var förbjudet. Kungliga biblioteket drivs också av syftet att all sorts litteratur ska arkiveras och bevaras för att visa på vår mångfald. Så även barnporr. Men när nu barnporr är förbjudet hamnar Kungliga biblioteket i en knivig situation. Biblioteket ska tillhandahålla all sorts litteratur i forskningssyfte men med barnpornografilagen är det olagligt att ha inneha och distribuera porr.

Efter Rikskrims utredning i höstas är mellan 50 och 100 hyllmeter porr spärrat på Kungliga biblioteket, men biblioteket hoppas på att så snart som möjligt kunna öppna de delar av porren som är laglig. Det har blivit en regeringsfråga och Kungliga biblioteket vill ha svar från Utbildningsdepartementet i frågan på vem som ska få låna barnporren.

Men frågan som egentligen kräver ett svar är huruvida det är nödvändigt för Kungliga biblioteket att ha barnporr. Finns det inte tillräckligt många källor i världen som tillhandahåller barnporr? Måste Kungliga biblioteket skapa en historisk exposé över barnporren? I mitt tycke är detta en sorts "litteratur" som borde tas bort från hyllorna. I alla fall om jag ska kunna behålla min respekt för Kungliga biblioteket.

En av det svenska språkets käraste medlemmar är på väg att göra sorti. Det lilla infinitivmärket har börjat få problem med andningen och glöms lätt bort i vissa meningsstrukturer. Det är svårt att säga hur lång tid attet har kvar att leva, men för var dag krymper attet än mer.

Infinitivmärket är ett formord som saknar betydelse i sig själv men som fogas till verb som står i infinitiv för att just visa att de står i infinitiv. I vardagligt tal låter vi gärna käken och tungan slappna av så mycket som möjligt och därför uttalar vi att oftast som å eller och. Bara för att det glider lättare över läpparna och för att vi då inte behöver träna munmusklerna i onödan. Ekonomiskt tal, så det förslår. Men denna talslapphet har även fått verkan på skriften då vi från ursprung till ljud till tanke till skrift har glömt bort att vi menar att istället för å/och.

Men attet är en blyg liten konstruktion och vågar inte ryta i och säga att nu minsann ska det vara ett att framför det där verbet. Nej, det lilla attet stannar tyst kvar i skuggan och hoppas på att placeras ut nästa gång. Vid nästa infinitiv kommer jag att användas. Vid nästa infinitiv!

Men någon sådan gång kommer aldrig. Det lilla attet skjuts längre in i glömskans mörker, några dammkorn ramlar ner på det och till slut är det lilla attet bortglömt och ersatt av det mer ljudekonomiska å:et eller och:et.


Men jag, jag kommer ATT komma ihåg dig. Det lovar jag!

I Linköping finns det en butik som säljer kök. Den här butiken har ett finurligt namn. Det är en ordvits. Och ordvitsar gillar jag. Vad jag inte gillar är när man gör våld på språket. Det svenska språket har med stor säkerhet inte begått någon oförrätt mot denna butiks två ägare. Men av någon anledning fann de två ägarna det nödvändigt att i sitt företagsnamn brutalt misshandla det svenska språket. Helt oprovocerat. Och ingen reagerar. Ingen säger nej. Ingen försöker stoppa misshandeln. Inte ens personen som gjorde skylten. Dag ut och dag in hänger skylten på butikens fasad och det svenska språket hånas.

Jag bryter nu tystnaden. Nu säger jag ifrån. På min blogg. Det må vara ett litet steg, men för det svenska språket är det ett gigantiskt steg mot rättvisa. Beskåda brottet.

Nationalencyklopedin är inne på slutspurten i omröstningen av 2010 års uppslagsord. Efter en hel drös med förslag från svenska folket har en jury valt ut 15 ord som fram till den 27 januari tävlar om att bli årets uppslagsord.

Årets uppslagsord är inte en tävling om ordboksord utan om ord som har präglat det gångna året. Nya ord, företeelser, platser, personer, händelser. Saker som har hänt och som vi vanliga dödliga sedan vill ha mer information om och således googlar eller NE:ar.

Här är listan över ordfinalisterna för 2010:

• app/applikation
• Julian Assange
• cryptosporidium
• Daniel (prins Daniel)
• Eyjafjallajökull
• grafen
• Haiti
• iPad
• köttklister
• läsplatta
• nakenkamera
• Tea Party-rörelsen
• varg
• vuvuzela
• Wikileaks

Vill du rösta? Det kan du göra HÄR!


Jag röstade på app/applikation. Till allt vi gjorde 2010 fanns det en applikation. Jag kräks nästan på ordet.

Sällan blir människan så språkligt korkad som när denna ska skriva annons. Tidningsannonser är faktiskt en enorm källa till nöje. I förra veckans gratisnummer av LinköpingsPosten hittade jag flera exempel.

Bostadsannonserna:
I den finfina staden Linköping kan du få en "genomgående gavellägenhet."

Kommentar till detta? Tack gode gud för att hela lägenheten ligger på samma ställe, på gaveln, så att den inte är splittrad. Det vore ju väldigt trist att behöva springa upp tre våningar för att komma till vardagsrummet eller över till grannhuset för att gå på toaletten.

Familjeannonserna:
På bröllopssidan har Rickard Larsson och Johanna Larsson gift sig. "Brudparet tar namnet Larsson."
Jag tror inte ens att jag orkar kommentera det där riktigt...

Finn en vän:
"Tycker du att du ser hyfsat bra ut..."
Bra öppningsreplik.

I jakt på sista måltiden i Prag irrade jag, sambo och sällskap runt på ett gigantiskt köpcentrum med en hel våning med bara restauranger. Efter mycket om och men slutade det hela med en pizza. Innan vi kom fram till pizzan stötte vi på ett thaiställe som såg intressant ut. Men namnet på restaurangen förbryllade mig...

Världens längsta självmordsbrev som finns bevarat tillskrivs den föga kända amerikanska poeten V. Westgaard (1841-73).

Sista Vilja & Testamente.
999 handskrivna sidor.





Tyvärr har denna information icke kunnat verifieras. Google har svikit mig och kunde inte ge något resultat förutom från den Joyce Carol Oates-bok varifrån jag har hämtat informationen. Men om detta av en händelse skulle vara sant så är det ju helt makalöst att skriva 999 sidor innan man begår självmord. På 999 sidor hinner man ju tänka en hel del...

Det var en snygg omskrivning (eller rättare "omtalning") för att gå till reklam på kanal 5. Och jag tänkte ägna detta inlägg åt tv-reklamens värld.

1. Har ni hört LG:s reklam för deras LED-TV? Anyway, LG säljer inte bara en TV utan de säljer en "LED-TV-TV".
Dagens sanning. Så nästa gång reklamen kommer upp i rutan tycker jag att ni ska lyssna extra noga.

2. Bokstaven v har en tendens att låta som f när man talar och så är fallet i reklamen för Sofia Wistams nya program. Där säger hon att en tragisk händelse kan vara "pacificerande"...eller vänta nu menar hon "passiviserande"? För örat låter det faktiskt som att Sofia säger att en tragisk händelse kan göra en människa "fredlig", men om jag inte dummar mig så får jag väl anta att hon menar att en tragisk händelse kan göra en människa förlamad och apatisk.

3. Opelreklamen. Deras slogan. Wir leben Autos. Någon mer än jag som tycker att den är konstig? Om vi översätter Opels slogan blir det: Vi lever bilar. Men efter lite efterforskning på Opels hemsida har jag nu fått en filosofisk redogörelse för vad företaget menar med sin slogan: Opel lever för bilar och bilteknik. Dock pratas det väldigt mycket om hur mycket Opel älskar bilar och teknik, så varför inte stoppa in ett I i deras slogan så blir det hela genast en begriplig mening: Wir lieben Autos.

4. Sist men inte minst har vi Burger King's reklam där de "erbjuder på". Plain stupid.

Det engelska språket har en hel del kluringar med ord som ser nästan likadana ut men som skiljer sig åt markant i betydelse.

Till exempel: damage = skada
damages = skadestånd

Men till er hjälp finns det en fin liten hemsida: Confusing Words
Där kan ni söka på kluringar och se vad de betyder. Med denna sida till er hjälp kan ni sedan slänga er med engelska termer kors och tvärs utan att behöva gå på en språkmina!

Jag älskar tvetydighet!
Här kommer några tidningsrubriker som kan få en att rynka pannan ordentligt...

Miners Refuse to Work after Death

Grandmother of Eight Makes Hole in One

Milk Drinkers are Turning to Powder

NJ Judge to Rule on Nude Beach

Juvenile Court Tries Shooting Defendant

Iraqi Head Seeks Arms

Queen Mary has Bottim Scraped

Stud Tires Out

Squad Helps Dog Bite Victim

Enraged Cow Injures Farmer with Axe

Prostitutes Appeal to Pope

Jag tror tamejsjutton att jag ska flytta till det prima landet i väst! Saken är biff!

Saken blev biff när jag nu slösurfade istället för att skriva på min kritiska granskning av en doktorsavhandling och hittade National Grammar Day.

I USA firar man varje år den 4 mars National Grammar Day. Hur underbart är inte det?

March forth on March 4 to speak well, write well, and help others to do the same! (En liten ordvits bjuds det också på denna högtidsdag. Man bara måste älska det)

Bara för att hylla denna den finaste dagen på hela året får ni några vackra grammatikfel på engelska. Kan ni hitta felen? Personligen tycker jag att den sista är den bästa!

2010 blev världen ett språk fattigare. Den 26 januari 2010 dog Boa Sr, den sista medlemmen av Bo. Bo-stammen var en folkgrupp på Andaman Islands.

Andaman Islands befolkning tros vara en av de äldsta folkkulturerna i världen, ca 65 000 år gammal. Under sin starkaste period uppgick den totala befolkningen på öarna till 5000 människor. Totalt har det funnits 10 olika stammar med olika språk på öarna.

Befolkningen på Andaman Islands och framför allt Bo-folket levde ostört fram tills för ca 150 år sedan då kolonisatörerna kom till Andaman Islands. Med koloniseringen fördes sjukdomar in och ursprungsbefolkningen drabbades hårt. Kolonisatörerna hade även med sig alkohol som blev ytterligare ett hårt slag. Av de 5000 människor som fanns för 150 år sedan finns idag knappt några kvar.

Med Boa Sr dog en bit av världen och historien. Hennes man dog för många år sedan och de hade inga barn. Ett språk har gått i graven. Men tack vare en lingvist i Indien finns Bo-språket upptaget på band.